BKT

Webbkarta  |  A-Ö  

Näset

Näset har länge intresserat fågelskådare och utsikten mot Lindesberg är fantastisk. Näset och de sanka stränderna betades ända in på 1970-talet, men lämnades sedan åt sitt öde. Fastmarken ute på ön växte snart igen. I samband med att reservatet bildades år 2000, resturerades det gamla betesmerkerna och sedan dess har djur betat på stränderna.

Strandängar

Strandängen är en rik och viktig miljö för fågellivet. Dessa marker blir regelbundet översvämmade och tillförs näringsrikt slam, så att det sedan kan växa bra. Öppna strandängar är nödvändiga för många vadare som t.ex. storspov och rödbena. Där kan de lättare finna föda och klarar sig lättare undan kråkor och rovfåglar. Genom betning, tramp och naturliga processer bildas en mosaik av kortbetad mer eller mindre tuvig grässvål och barfläckar. Dessutom hålls vassen tillbaka på grunt vatten och ett bälte med öppet vatten bildas där fåglarna kan leta smådjur i dyn. Den del av strandängen som översvämmas varje år kallas madmark.

Historia

Naturen i reservatet vittnar om ett långvarigt brukande genom slåtter, bete och odling. Strandängar slåttrades ofta förr och det som idag är lövskog är säkerligen igenvuxna gamla betesmarker. Sjön har höjts två gånger, första gången 1749 med ca 80 cm och ytterligare en gång 1946. Detta har inneburit att denna grunda sjö blev mycket större. Under senare år har man gjort åtgärder vid dammen i Dalkarlshyttan för att förhindra översvämningar. Detta har också inneburit att våtmarkerna inte heller översvämmas som förr, vilket lett till att buskar fått fäste ute på de öppna våtmarkerna.

I mitten av 1700-talet blomstrade Dalskogens hälsobrunn efter att rådman Dalskogs änka skulle ha druckit sig frisk på det järnrika vattnet där. Hygienen i staden var dålig och behovet av att kurera sig och dricka rent och mineralhaltigt vatten var stort. Reservatet gränsar i väster till en kanal som grävdes i början av 1900-talet för att båten Iris med brunnsgäster skulle kunna ta sig fram. Idag är kanalen igenvuxen och hälsobrunnen sedan länge borta.

Vid fågelutkiksplatsen finns spåren av en tröskvandring uppförd på 1930-talet. Oxar drev en tröska uppe på kullen. Man kan ännu se spåren av det runda fundamentet och axeln i mitten. Nedanför kullen finns några grundstenar kvar efter den lada som stod här.

Vandringsled

Genom reservatet går den mycket populära vandringsleden Lindesjön Runt.

Rastplatser

Det finns två rastplatser med eldplats i reservatet. Den ena vid kanalen, den andra vid fågelutsiktsplatsen.

Näsets naturreservat bildades år 2000 och har en areal på 24 ha.

KOM IHÅG att det här är ett naturreservat där du är gäst

  • Stör inte djurlivet
  • Plocka eller gräv inte upp blommor, lavar eller vedlevande svampar. Bär och matsvamp får dock plockas.
  • Skada inte vegetationen eller döda träddelar
  • Gör inte upp eld annat än på iordningställd eldplats
  • Tälta inte
  • Du får inte framföra motordrivet fordon eller cykel
  • Det är förbjudet att under häckningstid, 1 april-31 juli lägga till med båt samt vistas på eller inom 100 meter från udden Näset

Läs mer i foldern för Näsets naturreservatöppnas i nytt fönster.öppnas i nytt fönster

Samhällsbyggnad Bergslagen

Besöksadress: Industrivägen 7

Fakturaadress: Fack 760140

Tfn: 0587-55 00 00

E-post: forbund@sbbergslagen.se

Box 144. 713 23 NORA

Organisationsnr: 222 000-1487

R 067, 106 37 STOCKHOLM


Hemsida: www.sbbergslagen.se